thecityandhanna

Kanske ska jag ta historian från början... När jag sa hej då till mamma, pappa, Tilda & Pontus på landvetter för en vecka sedan och satte mig på ett plan mot USA så kunde jag inte sluta gråta, jag grät hela vägen tills jag landade på JFK.

.

Det kändes bättre när jag kom hotellet i Connecticut, träffade de andra au pairerna & började föreläsningarna. De 4 dagarna i Stamford var jätteroliga & intressanta och turen till Manhattan var fantastisk. Jag älskade utsikten från Top of the rock och Times Square.. ja det finns inget som liknar detta i Sverige i alla fall. Jag tänkte shit här ska jag bo!

.

När det var dags att åka till värdfamiljen var jag lycklig och nervös. Värdfamiljen var hur gullig som helst & barnen verkade gilla mig från början. De bodde mitt i Sarah Lawrence collegecampus och det kryllade av studenter och liv. Jag älskade detta fartfyllda, vackra område och önskar att jag kunde bo där, fast i Sverige med min familj & vänner. Lite svårt att förstå kanske men men.. Jag fick dock hoppa direkt in i familjens vardag och om jag ska vara ärlig så var nog det ganska överväldigande, det var en vardag & en livsstil som inte passade mig. Jag kunde varken sova eller äta, spenderade hela nätterna på facebook eller skype där jag kunde prata med folk hemifrån. Jag mådde inte bra och insåg på lördagen att jag inte ville vara au pair, jag ville inte bo i en annan familj än min egen. Att bo på jobbet är svårt och att vara så långt i från alla man älskar är ännu svårare. Min hemlängtan var så stark och jag insåg att inget äventyr är lika viktigt som ens familj, ens vänner & släkt.

.

Jag bestämde på lördagen att jag ville åka hem, pappa & grannen bokade en biljett på ett plan som skulle avgå på söndagen. Nu är det måndag och om 3 timmar är jag på svensk mark igen. Jag känner mig lugnare & lyckligare än jag varit på några veckor nu och jag ser fram emot vad som kommer näst. Vad det nu än är. Först och främst ska jag sova, äta och kramas i en vecka och på lördag blir det en helkväll i stan med alla mina partypinglor! :D

.

Nu har jag provat och det känns bra. Jag har haft en händelserik vecka & kan ju faktiskt nu pricka av USA från min lista av saker jag vill se och göra. Bättre att prova & misslyckas än att inte prova och sedan tänka what if hela livet!

.

Saknar alla er därhemma!

.

.

I torsdags blev det en shoppingtur i Skövde med Tilda, på kvällen tränade jag mitt sista pass på friskis & svettis och åt en mumsig måltid på favoritrestaurangen Rhodos med mariestadsflickorna. När vi ätit klart ville vi inte att kvällen skulle ta slut med en gång så vi bestämde oss för att åka till McDonalds och köpa glass. Tyvärr var glassmaskinen trasig men skam den som ger sig, då körde vi istället till Statoil, köpte godis och åkte hem till Line en sväng. Eftersom det var snöstorm ute och Tilda & jag skulle köra hem så fick vi dock åka hem alltför tidigt och då blev det ännu fler hej då:n och många kramar. Jag lyckades att inte gråta för nu har jag bestämt mig för att se allt det roliga med detta äventyr istället för det tråkiga.

.

Fast på måndag när jag står på Landvetter och kramar om mamma, pappa, Pontus & Tilda då rinner nog tårarna utan något stopp, det går inte att förhindra.

.

Ikväll ska jag bara mysa framför Idol med marabou och familjen, det bästa med hösten är ju fredagsmys framför idol och det kommer jag verkligen sakna. På lördag är det släktkalas och på söndag blir det fika med morbror, Karin och söta kusinerna. Då ska jag även säga hej då till Line, JAG VILL INTE!

.

Men på måndag är jag i NEW YORK så nu ska jag försöka vara positiv och glad!

.

Bilderna är tagna av Maliin ( http://www.maliinjohansson.devote.se/ ) & Madde

.

Innan jag låter bilderna visa vägen så vill jag bara säga att jag har de bästa vännerna i hela världen. Marie, Mathilda, Line, Maliin, Jenniefer, Moa, Samantha, Jorunn, Martina, Madde & Lovisa, JAG ÄLSKAR ER! I natt somnade jag med ett leende på läpparna eftersom ni är så underbara och med en klump i magen eftersom jag kommer sakna er så!

Jag min dummer råkade radera hälften av bilderna men så fort jag lyckats sno några från mina kära vänner så kommer det fler! Ska även visa er det som fick mig att både gråta och skratta lite senare!

.

Jag ska vara pippi långstrump, eller ja pippi longstocking som man säger i USA! Med hjälp av mammas sykunskaper och lite smått & gott ur min garderob så blev outfiten riktigt snygg.

Jag älskar verkligen halloween och det ska bli så skoj att få fira denna "högtid" så som amerikanarna gör det. Överdrivet och lite galet! :)

.

Idag har jag varit i stan med mamma och handlat mat & andra godsaker till min "vi ses snart fest" som går av stapeln på lördag, ska bli så skoj att ha alla tjejorna samlade en sista gång innan jag flyger iväg. God mat, alkoholhaltiga drycker, mycket skratt & en GALEN utgång står på schemat! :) 

.

Det enda som känns lite tråkigt just nu är att alla svenska au pairer som åker samtidigt som mig åker från Stockholm och mellanlandar i London medan jag flyger från Göteborg och mellanlandar i Wien. Men jag får försöka överleva helt enkelt och sen ses vi ju på hotellet i Stamford!

Just nu jobbar jag mest hela tiden, har inte haft en ledig sekund på hela helgen. Men mer fickpengar till USA kan man ju bara inte tacka nej till. På onsdag ska jag till ambassaden, jag har tid 09.30 vilket innebär att bilen rullar hemifrån redan runt 04.00. Tur att pappa är snäll och kör så jag kan sova! :)

För en vecka sedan när jag fick mitt placement pack och alla instruktioner om visum, 120-personbevis & DS160 så fick jag lite panik, hur skulle jag hinna med allt detta på bara några veckor? Men efter många melj till SI, några samtal & bilturer hit och dit så var allt klart. Nu ska jag bara boka en tid på ambassaden, köpa presenter till värdfamiljen och betala in pengarna till Au Pair in America så är jag praktiskt taget redo att resa.

Sedan ska jag bara umgås med familjen, jobba mina sista dagar på äldreboendet, äta så mycket svenskt godis jag bara kan och festa loss med mina underbara vänner! :)

Hej allihopa och välkomna till min nya blogg!

Denna blogg har jag först & främst skaffat eftersom jag nu i oktober 2010 kommer flytta tvärs över atlanten och bosätta mig 30 minuter utanför staden som aldrig sover, nämligen NEW YORK. Jag ska tillbringa ett år i USA som Au Pair och jag skulle inte kunna vara lyckligare. Detta kommer troligtvis bli ett av mitt livs största äventyr och jag vill att mina nära och kära ska kunna följa med mig på denna resa.

Familjen som jag ska bo hos består av en mamma, en pappa, en tvåårig flicka & en fyraårig pojke. I januari kommer en liten bebis också. Jag vill inte skriva för mycket om familjen innan jag ens har träffat dem men jag kan säga att de är hur gulliga som helst och jag ser verkligen fram emot att spendera ett år med dem.

Jag åker med organisationen Skandinaviska Institutet/Au Pair in America och detta är en organisation som jag definitivt kan rekommendera. Allt har funkat hur bra som helst för mig och jag är helnöjd.

Planen är ju då att jag ska ta sätta mig på ett plan mot the big apple någon gång i oktober, antingen 11 eller 25, det beror helt på hur snabbt det går att få ett visum.

Allt känns underbart just nu och det är inte långt i från att jag svävar på moln men samtidigt finns alltid den lite ledsna känslan där för gud vad jag kommer sakna alla. Som tur är så uppfann ju någon skype & facebook, räddningen i situationer som denna! :)